Just nu känns det som vi fastnat i något slags årstidslimbo. Vintern kom av sig och våren verkar inte vara i antågande än. Det enda man kan kalla detta för är väl istid, för IS är det gott om. Var på möte i sonens skola idag. När jag gick i skolan så hade vi på vintern skridskobana på fotbollsplanen, och baksidan av skolan var skolgård. Numer är den delen av skolgården omgjord till parkeringsplats. Idag, passerade jag över något som såg ut som en skridskobana, men, det var just denna parkeringsplats. Det låg blankis över hela p-platsen. Sanden, som varit utlagd för att minska halkan, var vackert inbäddad i istäcket och hade därmed förlorat sin antihalkeffekt. Jag var glad över att jag inte behövde köra bil på denna is.

Idag sken dock solen, och, den värmde! Det var helt underbart att stå där och känna värmen i ansiktet. Snön smälter på dagen, fryser på natten, och de små bruna juvelerna tittar fram i snöresterna. Det som gömts i snö, kommer upp i tö... Syns inte, finns inte, fungerar inte längre. Och, så vips! så har man råkat trampa på en utav de små juvelerna. Undrar om de som lät dem gömmas i snön blir ledsna när de små konstverken trampas ner, och istället hamnar under skor som sedan kanske hamnar hemma i någons hall...? Tyvärr så är det väl så att de som tappade bort dem, där i snön, inte satt upp några efterlysningar så, det blir ju lite svårt att tala om för dem att man hittat det de tappat.

Jag saknar vintern, som nu kommit av sig! Vart tog all den vackar snön vägen? Jag som ville ha den kvar till över sportlovet.