Idag tog jag fram snöborsten och letade fram bilen för en tur till en handarbetsbutik i Järfälla. Tyvärr var det slut på det jag åkte dit för. Och, egentligen så borde man väl inte ge sig ut med bil i det här vädret om man inte nödvändigtvis måste. Men, ack så kul det är att åka bil när det är så här. Tyvärr så var jag väl inte ensam ute i trafiken och långt ifrån alla tyckte det var lika roligt som jag. Det är ju egentligen märkligt att det finns folk som ger sig ut i bilen när de är livrädda för att köra i snön. Risken för att något skall hända, när man sitter bakom ratten och är livrädd, är ju rätt så stor. Om de inte själva åker av vägen så är det ju rätt så troligt att de istället orsakar att andra åker av eller in i den livrädda förarens bil.

I vilket fall som helst, nu sitter jag och håller tummarna för att jag skall bli utvald till att bli testpilot för nya Opeln, som jag änmälde mit intresse för i förra veckan. Jag hoppas att de inte väljer bort mig pga ålder och kön och tror att jag är en sådan där livrädd bilförare som vanligtvis kör en sådan där liten lila kärringbil.

Dagens tips:

Ha alltid en snöborste i bilen, en som du även når att sopa bort snön på taket med.   

Nu har jag anmält mig som intresserad av att bli testpilot för nya Opel Astra. Så håll tummarna för mig att jag blir utvald.

http://smartsontestpilot.se/opel/bli-testpilot/

Om jag blir utvald så kan jag ju passa på att åka och hälsa på någon som bor lite längre bort, kanske Säffle eller Junsele kan få ett besök. Skulle vara roligt om även jag fick åka omkring i en ny bil, och inte bara Peter som inte gör annat än åker omkring i nya bilar...   

Den ser faktiskt rätt så snygg ut och jag gillar att miljötänket finns där. Kolla gärna denna video:

http://www.youtube.com/watch?v=2aNJ7pDDuiE

Dagens tips:

Byt inte gardiner utan assistans. Åtminstone inte om gardinstången är mer är tre meter lång.

Tja, det här gick ju inte så bra. Jag menar med det här att jag skulle börja blogga. Förra veckan försvann i ett oinspirerat töcken där jag inte fick speciellt mycket gjort över huvud taget. Jag har satt upp alldeles för många måsten, så till slut blev det bar härdsmälta av allting och slutade i en stor klump som inte rörde ur fläcken. Tja, jag trasslade väl in mig lite i ett utav de garn nystan som jag inhandlade på Syfestivalen ute i Älvsjö, det kan ju vara en del av förklaringen. Men det är ju så roligt att sticka när man hittar ett roligt garn och äntligen kommer på vad man skall göra utav det. Det är skönt att låta kreativiteten flöda.

Jag hade ju egentligen tänkt mig att min blogg också skulle innehålla ett dagligt tips, för det är nog vad mina vänner förväntar sig, men, jag har fått härdsmälta där också. Så den delen av bloggen får nog mogna till lite innan jag sätter fart.

Jag förstår inte hur tiden bara flyger iväg. Tycker inte att jag gjort så mycket idag men dagen tog slut i ett vips i alla fall. Undrar hur man hade tid att jobba egentligen? Jag vet att jag har det jättebra just nu, full betalning utan att behöva jobba. Lyxigare än så kan det ju knappast bli. Så, jag har beslutat mig för att ta vara på den här lyxiga tiden på bästa sätt eftersom detta nog är en "once in a lifetime" chans. Jag mår så bra just nu, inget stess eller hets och allergin håller sig rätt bra i schack. Nu har jag verligen tid till att fundera över vad jag vill jobba med framöver utan att behöva känna mig stressad av att behöva hitta ett nytt jobb på en gång.

Idag har jag varit på ett "Business mingel" med gamla Sun kollegor. Det var en typ av nätverksträff. Vi träffades och pratade bl a om vad vi gör nu i livet efter Sun och om ev framtidsplaner. Jag kan väl inte säga att jag förstod syftet med träffen när jag tackade ja till den eftersom jag trodde att det skulle vara någon form av oorganiserat träff för gamla kollegor, men jag tycker nog det var bra i alla fall. Nätverk av olika slag är alltid bra att ha, man vet aldrig när man får nytta av gamla kontakter och just nu, i min arbetssökande situation, så känns nätverk speciellt viktiga.  Jag känner att jag för varje dag som går blir mer och mer klar över vad det är jag vill jobba med och vilka typ av jobb det är jag skall söka. Det som står som mest klart just nu är att jag definitivt skall leta efter ett jobb där det är liv och rörelse och jag får prata med människor, lite spindeln-i-nätet jobb.

Jag mår så bra!

Idag har jag besökt Kistamässan och Mat för livet, som Svenska Celiakiförbundet arrangerade. Det var en mässa för gluten och laktosintolleranta. Där fanns en massa nya produkter för ovan intolleranser. Det var ingen jättemässa men där fanns väldigt mycket intressant och lagom med besökare. Jag gillar ju inte när det är toktrångt med folk och man blir skuffad hit och dit hela tiden. Visserligen var där en hel del besökare och det var trångt bitvis, men det var inte omöjligt att komma fram till montrarna och det fanns en hel del bra mässpriser på produkterna. Förra helgen var jag i Älvsjö och besökte Syfestivalen. Där var det otroligt trångt och man kände sig tidvis som en kula i ett flipperspel när man skuffades hit och dit av alla kvinnliga mässbesökare som verkade omedvetna om att de inte var ensamma på mässan.

Nu låter det ju som att jag inte gör annat än att springa på olika mässor. Men, det är helt fel. Det brukar väl bli sisådär max två tre mässor på ett år, så, det var väl bara tillfälligheterna som gjorde att dessa två inträffade helgerna efter varandra.

På Älvsjömässan denna helg pågår också Hälsomässan den här helgen, men minnena från förra helgen där fick mig att hellre välja den mindre mässan i Kista framför den stora i Älvsjö. Eftersom jag är överkänslig mot vissa ämnen i maten och numer äter mycket mer ren mat så lockade båda mässorna, den i Kista och den i Älvsjö. Jag tycker det är viktigt att vi börjar tänka på vad det är vi petar i oss. Allt för mycket mat vi köper innehåller beståndsdelar som egentligen inte behövs. Ett intressant test att göra, för den som vill få upp ögonen för alla tillsatser vi får i maten, är att gå till affären och försöka att bara köpa sådant som inte innehåller gluten, vete eller mjölkprodukter. Då kommer ni att upptäcka hur stor del av våra livsmedel som innehåller ovan, fastän man aldrig kunnat tro det. De flesta chipssorter innehåller mjölk, soja innehåller vete och soja finns det i otroligt många livsmedel. Försök att köpa en påse Wok grönsaker utan vete så skall du få se hur lätt det är.

Nu verkar det dock som att medvetenheten över vad vi stoppar i oss blir större och större, så utbudet av allergianpassade produkter blir bara större och större.

Jag har i veckan anmält mitt intresse för att bli testpilot för Arlas smaksatta vispgrädde. De söker just nu 3000 testpiloter för denna produkt. Så, jag får väl se om jag blir en utav de utvalda. http://smartsontestpilot.se/arla-smaksatt-vispgradde/bli-testpilot/. Om denna grädde blir tillräckligt populär så kan man ju hoppas på att den även senare kommer ut i en laktosfri variant.

Idag har varit en rätt ordinär fredag. Inget speciellt av intresse har hänt. Skulle ätit lunch med några andra arbetskollegor som också är arbetsbefriade, men av någon anledning hittade jag dem inte där vi stämt träff, så, det blev en lunch med några andra kollegor istället. Detta innebar dock att vi åt på den restaurang som jag föredrar istället för på den rest den som den ursprungliga lunchen skulle ägt rum på.

På vägen hem, från lunchen, hamnade jag hos väninnan Ulrica istället som bjöd på underbart glutenfritt bröd. Tyvärr innehöll dessa bröd lite vetestärkelse så jag kunde inte äta så mycket. Men, vilket gott Morotsbröd och Wienerbröd, bakat på ett nystartat glutenfritt bageri i Linköping. Kan VARMT rekommenderas till dem som klarar av att äta den pyttelilla mängd vetestärkelse, som många glutenfria mjölblandningar innehåller. Min kropp klarar dock tyvärr ännu inte av denna lilla beståndsdel mer än någon gång väldigt sällan. Men, jag gläds av att ha fått smaka dessa goda bröd som jag förunnades idag. Celakiföreningen hade varit på besök, på bageriet, i förra veckan och tömt bageriet på den dagens bak. Så, jag kan nog garantera den glutenintollerante, som hittar till bageriet, en fantastisk smakupplevelse.

Mina vänner har länge sagt att jag borde starta en websida eva.nu, men, det namnet är redan upptaget, så det har jag hela tiden bara skrattat bort. Men, en blogg kan jag ju tänka mig. Jag vet ju inte om denna kommer att fullt leva upp till vännernas förväntningar, men, man ju inte vara alla till lags och jag gör ju detta för mitt eget höga nöjes skull. Skulle någon annan också tycka att detta kan vara underhållande så är det ju bara ett plus och så får jag ju också skriva av mig en del.

Idag har jag åkt med kommunala medel, vilket är något jag inte gjort regelbundet på flera år. Det är spännande att studera folk och jag kan inte låta bli att fundera på om hur de skulle reagera om man "ställde till det" lite för dem. Rkare t ex. Eftersom jag är allergisk mot cigarettrök, ja jag mår dåligt av röken inte bara att jag tycker illa om den, så kan jag ibland fundera över om man kunde spela rökare ett spratt. Man kan inte förbjuda folk att röka utomhus, men man kan ju ibland önska att obetänksamma rökare kunde få sig en tankeställare ibland. Både igår och idag har jag väntat på pendeltåg på centralen. Båda dagarna har jag medvetet placerat mig bland folk som inte rökt, men båda dagarna har det dykt upp rökare som tänt sina cigaretter utan att tänka på huruvida denna rök blåsts direkt på väntande medpassagerare på perrongen eller ej. Det är då som de små tankarna dykt upp i huvudet, och antagligen också de små hornen velat visa sig lite. Undrar hur dessa rökare skulle reagera om man hade haft med sig något som luktat illa och kontrat genom att ogenerat sprid adenna lukt mot dem. Typ Surströmmingslukt eller prutt på burk. Antagligen skulle de nog inte ha förstått kopplingen, men, man kan ju förflytta sig från röken med ett litet leende på läpparna medans man fäller in de små hornen.

Väl inne på tåget satte sig en tonårstjej bredvid mig medans hon högljutt pratade i mobiltelefonen samtidigt som hon uppenbarligen saknade en näsduk... Näsduksproblemet löste jag genom att helt sonika överlämna en ren pappersnäsduk till henne, trots att hon fortfarande pladdrade i telefonen. Hon tog emot näsduken, tackade artigt, även om lite överraskat, men fortsatte lika fort att pladdra vidare i mobilen. Först så irriterade jag mig över att hon pratade så högt, men så bestämde jag mig för inte låta mig bli irriterad. Sedan blev jag full i skratt över hur mycket och länge en tjej i tonåren kan prata i en telefon utan att använda en enda hel mening. Det var mest "och hon ba, och då ba, och jag ba, och du vet, men eller hur", osv. Undrar om man verkligen lät likadant när man själv var i samma ålder? Kände mig för en stund lite gammal. Kunde då heller inte låta bli att tänka på tv programmet "Pensionärsdjävlar". Det måste vara bl a sådan här möten som gett uppslag till inslagen i detta program.