I tisdags kväll hade jag ett ovälkommet besök i form utav en svart skalbagge. Jag hade haft sovrumdörren stängd, för att behålla svalkan inne i sovrummet och för att hålla kaninen utanför. När jag gick in såg jag den svarta baggen snabbt kila över golvet. Jag gillar INTE kryp, och speciellt inte sådana som är oberäkneliga. Denna skalbagge kvalade definitivt in i den gruppen. Uppenbart var att den inte gillade ljuset utan hellre sökte sig till mörkret. Det enda jag hade till hands var en av mina tröjor, så den slängde jag över djuret för att stoppa dess framfart. Eftersom den verkade känna sig trygg under min tröja så lyckades jag till slut få ut både tröja och skalbagge ur sovrummet. Väl utanför tog jag till en stor Tupperwareburk som jag placerade över tröjan med skalbaggen. För säkerhets skull placerade jag två färgburkar ovanpå Tupperwareburken. Man kan aldrig vara säker på hur stark utbrytningsdriften hos en skalbagge är... Sedan fick fången stå där på golvet över natten. Igår förmiddag lyckades jag få under ett papper, under burken. Sedan tejpade jag fast pappret i burken för att sedan kunna föra in en styvare kartonbit under arrangemanget. Med detta lyckades jag till slut få ut min fånge från huset. Lite orolig var jag dock fortfarande eftersom jag inte såg en skymt av baggen i burken, även fast jag vände, vred och försiktigt skakade på burken. Hade den tagit sig ut i alla fall???

Men, man kan inte ha en tröja och en skalbagge intejpad i en burk hur länge som helst. Så, med hjälp av min granne så vågade jag till slut ta bort tejpen och Paula hjälpte mig att försiktigt hänga upp tröjan i tvättvindan men en klädnypa. Försiktigt kollade vi i tröjan och baggen, som vi fortfarande inte sett till. Och, där inne i tröjan var den, fortfarande ljusskygg, klättrande längre upp i tröjan för att skydda sig från ljuset, eller om det var oss... Så, då fick tröjan hänga kvar.

Imorse packade jag ihop min grejer på landet för att åka hem till storstan. Så, då måste jag ju även få med mig min tröja från tvättvindan. Igår kväll fick vi en REJÄL portion regn. Som mest regnade det med en intensitet av ca 111mm/h. Så det var ju tur att det inte regnade lika intensivt hela tiden. Detta regn räknade jag dock med att det skulle ha sköljt bort skalbaggen ur tröjan. Tröjan var då i alla fall så blöt den kunde bli. Försiktigt, försiktigt lyfte jag på nederkanten av tröjan och kikade in. Man kan inte vara för försiktigt när det gäller sånt här. Och, tur var väl det för vad såg jag

  Jo,jo, där satt den kvar! Regnet hade varken gjort den slöare eller mer välvilligt inställd till ljuset. Så nu tog jag fram kameran för samt en försiktig övertalningskampanj för att få den att lämna min tröja. Det var en väldigt envis liten rackare så det tog ett bra tag att få den att släppa taget om min tröja. Till slut så tappade den nog fotfästet och ramlade av.

  Jag är ingen kännare av insekter, och har heller inga ambitioner att bli någon. Men, så här såg den lille gynnaren i alla fall ut straxt innan den tappade taget om min tröja. Nu är skalbaggen åter i naturen och min tröja tvättad.

 

Ninz

11 augusti 2011 23:33

Du är allt en sann djurvän du! Å kan du inte skriva på fejjan & gratta henne ifrån mig, please?! Guuuuu vad kul :)

http://ninz.bloggagratis.se

Eva

11 augusti 2011 23:43

Jo, det kan jag göra.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter med familjen och tittar på Speilbergs version av Tintin. Vart tog Tintin vägen. Han låter ju inte ens som Tintin. Vart tog Tomas Bolme vägen???? Tomas Bolme ÄR Tintin, men rösten som kommer ur munnen på den här Tintinliknande figuren är INTE T...

Nu var det vääääldigt länge sedan jag skrev av mig, så nu är det väl dags igen.   Har idag gjort något jag gör väldigt sällan, eftersom jag är överkänslig mot bl a parfymer vilket kan göra en resa med kommunala medel till en jobbig historia. Idag...

Idag var det dags igen. Myrsvärmning!!! Idag var det pissmyrorna som bestämt sig för att inta Senneby. Hela luften var full av röda, ettriga, myror med vingar. Vi hade en mindre svärmning för ett par veckor sedan. Då hade vi svärmen centrerad kring e...

Nu har jag nog här i skogen lite för länge. Djuren är inte längre rädda för mig. I måndags var det fjärilen som satt och slickade salt från mina fötter. Idag strök en fågel förbi mitt underben, så nära så att jag kände vingen på mitt ben. Nere vid ha...

Idag tog jag mig i kragen och följde med min mamma ut i blåbärsskogen. Eller, rättare sagt jag följde med henne på hennes sista tur för dagen. Jag brukar inte riktigt ha tålamod att plocka några större mängder bär, och dessutom så brukar jag få så on...